|
|
Algblomning i Östersjön Vi står inför ett vägval!

Jordbruket påverkar havsmiljön, klimatet och den biologiska mångfalden! Ytterst är det vi konsumenter som avgör utvecklingen i framtiden.
Det specialiserade jordbruket leder till övergödning av Östersjön Hög andel av handelsgödsel, importerat foder, koncentrerad djurhållning, långa transporter och energianvändningen i livsmedelskedjan är de stora källorna till läckage av övergödande kväve, fosforföreningar till havet, utsläpp av växthusgaser samt försurning. Dessa miljögifter och närsalter drabbar det marina djur- och växtlivet.
Slut kretsloppen och minska förlusterna För att förverkliga miljömålen krävs effektiva kretslopp av växtnäringsämnena i jordbruket och i den övriga livsmedelskedjan. Ekologiskt kretsloppsjordbruk kan drivas utan kortsiktig förbrukning av ändliga resurser i form av konstgödsel och förluster av närsalter från jordbruket kan minst halveras. Ekologisk produktion, kortare transporter mellan produktion, förädling och konsumtion samt rätt anpassad teknik i förädlingsleden ska också kunna kraftigt minska energianvändningen i livsmedelssektorn. Avgörande för miljösituationen i Östersjön: Att de baltiska länderna och Polen inte gör om våra misstag Specialisering av jordbruket, höga insatser av handelsgödsel, inköpta fodermedel och kemisk bekämpning är några av de misstag som de baltiska länderna och Polen kan välja bort. De har ännu möjligheten att från början välja en ekologisk inriktning efter inträdet i EU. Samtidigt måste vi rätta till de misstag vi redan gjort I Sverige, Danmark och Finland behövs en grundläggande systemförändring av jordbruket. Vi behöver också regional fördelning av djurhållningen för en mer effektiv recirkulering av växtnäring.
BERAS-projektets forskning omfattar hela livsmedelskedjan Syftet med BERAS-forskningen är att åstadkomma bättre resurshushållning, god miljö och hög livsmedelskvalitet genom lokal producent- och konsumentsamverkan baserad på kunskaper om ekologiska sammanhang och konsekvensanalyser. http://www.jdb.se/beras/ Forskningsarbetet har omfattat hela livsmedelskedjan och aktörernas initiativ i relation till resurs- och miljömålen utvecklas. BERAS omfattar: 1. Miljökonsekvenser: energiförbrukning, emissioner av växthusgaser, kväve- och fosforutsläpp. Även konsekvenser för biologisk mångfald och landskapsbilden värderas. 2. Ekonomiska studier: marknadsekonomiska konsekvenser för producenter och konsumenter av ekologiskt inriktad produktion och konsumtion. Ekonomiska konsekvenser på regional och samhällig nivå samt ur naturresursekonomiskt perspektiv studeras. 3. Sociologiska studier: motiv och hinder för en förändringsprocess i samhället, för att belysa arbetsmöjligheter och landsbygdsutveckling, möjligheterna för ekoturism och kulturliv på landsbygden samt effekterna på översiktlig planering och landsbygdspolitik. Tvärvetenskaplig samverkan mellan olika discipliner BERAS-projektet syftar till att bidra till en förändringsprocess i det verkliga livet. Det kan ske genom • att bryta nuvarande kortsiktiga förbrukning av ändliga resurser • stöd för ett lokalt kretsloppsbaserat mer uthålligt samhälle, med ekologiskt jordbruk och närhet mellan produktion och konsumtion. Resultaten av forskningen kommer aktörerna tillgodo Aktörerna får från forskarna tillbaka information och förslag till åtgärder som kan leda till förbättringar. Erfarenheter och förvärvade kunskaper ska spridas Genom kontakter, Internet, kurser, demonstrationer och publikationer ska kunskaperna från BERAS spridas. Viktigt är också att nå utbildningarna vid universitet och högskolor. Slutsatserna av BERAS sammanfattats i Agenda för ekologiskt kretsloppsjordbruk och samhällsutveckling i Östersjöregionen. Agendan ska kunna användas på gräsrotsnivå av enskilda aktörer och initiativ. Politiker och beslutsfattare, i respektive land och inom EU, ska kunna använda agendan som en rekommendation.
En sammanfattning med hänvisning till respektive rapport har gjorts i 12 punkter på både engelska och svenska:
Följande resultat finns redovisade från projektet>> |
|
Referens Granstedt, A. 2000. Increasing the efficiency of plant nutrient recycling within the agricultural system as a way of reducing the load to the environment - experience from Sweden and Finland.. Agriculture, Ecosystems & Environment 1570 (2000) 1-17. Elsevier Science B.V. Amsterdam.


Standing in the centre is the farm owner Merija Vilüna together with most of the BERAS researcher in the BERAS-Latvia conference with the “torte”. In picture start from left side on the table Salla Kakriainen (Fi), Helena Kailuoto (Fi), Schäfer (de). Next row, standing, from the left: Annamarie Hannula (Fi), Merija Vilüna (Latvia), Artur Granstedt (Se), Laura Seppanen (Fi),Ib S Kristenssen (dk). In the back row from left: Dzidra Kraismani (Latvia), Markus Larsson with the child (Se), Antto Vihma (Fi), Olof Thomsson (Se), Holger Fisher (de), Marko Nousiainen (fi), Tiina.Lehto (Fi), Ole Tyrsted Jörgensen (Dk), Pentti Seuri (Fi) and Thomas Schneider (Se). Not in picture: Hans v Essen (Se), Miia Kuisma (Fi), Kari Vesala (Fi), Per Berg (Se), Angelica Buesciena (Lithuania), Merit Mikk (Estonia), Airi Vetamaa (Estonia), Maria (Pl) and Jaroslav Stalenga (Pl).
|