Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet

Stiftelsen Biodynamiska Forskningsinstitutet bildades 1986. Intill dess ingick institutet som en del av Nordisk Forskningsring för biodynamisk odling. Från hösten 1997 ingår institutet i Rudolf Steinerhögskolan. Forskningsverksamheten vid institutet bygger vidare på ett arbete som inleddes redan i början på 1950-talet i Järna med utveckling av biodynamisk odling under nordiska förhållanden och som i dag utgör en kunskapsbas för såväl biodynamisk som ekologisk odling. Den forskningsinriktning som här finns etablerad innebär nya sätt att arbeta med livsprocesser och studera hela system, som ännu endast till vissa delar accepterats vid vanliga universitet och högskolor.

I centrum för verksamheten står det biologiskt självförsörjande jordbruket. Det framtida kretsloppsamhället förutsätter samverkan med ett livsskapande jordbruk baserat på cykliska näringsföden, biologisk mångfald, en bördig jord och flödande energi från solen. Med utgångspunkt från själva gården med dess mark, grödor, djur och människor studeras frågor med konsekvenser såväl för livsmedlens kvalitet, närings- och hälsovärde som för den omgivande miljön, landskapet och samhället i stort. För att finna lösningar på vår tids problem och kunna överföra dem till praktiska åtgärder krävs fördjupade insikter och kunskaper om såväl fysikaliska och kemiska frågor som om själva det levande som vi möter det hos växter, djur och människor.

Inom Biodynamiska Forskningsinstitutet försöker vi nå fram till sådana insikter genom att komponera ihop flera olika ansatser i vår forskning. Vi menar att man måste utgå från flera håll för att nå målet.

Den första ansatsen är den naturvetenskapliga. Den bygger vanligen på experiment, statistisk utvärdering och noggrann hypotesformulering. Läs mer...

Den andra ansatsen är den samhällsvetenskapliga. Den omfattar enkätundersökningar, intervjuer i olika former, fallstudier och deltagardriven forskning. 

Den tredje ansatsen kallas goetheanism efter diktaren J.W. von Goethe. Han ägnade mycket tid åt forskning om naturen. Den metod han då använde påminner mycket om det som kallas fenomenologi. Den är mycket lämpad att förstå det levande. Läs mer...

Den fjärde ansatsen vi använder är den antroposofiska. Den kallas ibland för andevetenskap. Den utarbetades av filosofen Rudolf Steiner och är en väg att närma sig en förståelse för andliga samband. Läs mer...

Med dessa fyra olika utgångspunkter försöker vi forska om de materiella, själsliga, levande och andliga sammanhang som lantbruket står inne i.